Prolog, fortsättning
"I was broken and alone, I wanna rest my bones
The sun is shining now, but still I'm feeling cold
Nothing is for real, and You know it
I'm just gonna let it out, I'm just gonna let it out
I'm having nightmares all the time, for reasons I can't find
It's getting darker now, but, I wont close my eyes
Since now, I'm gonna make it alone
Don't cry, I wanna be on my own
It's brighter now, I will make it on my own"
The sun is shining now, but still I'm feeling cold
Nothing is for real, and You know it
I'm just gonna let it out, I'm just gonna let it out
I'm having nightmares all the time, for reasons I can't find
It's getting darker now, but, I wont close my eyes
Since now, I'm gonna make it alone
Don't cry, I wanna be on my own
It's brighter now, I will make it on my own"
Jag har lyssnat på låten minst 20 gånger på vägen till och från jobbet, men det var först idag som jag kände igen mig i den. Jag blundar inte för något som händer, och jag har insett att vill man att något ska hända, så får man fan se till att få det gjort själv. Jag brottas vissa dagar med vissa negativa tankar, men jag vägrar låta det bita sig fast, jag vill inte vara deprimerad längre, och det ska krävas mycket till innan jag blir nerslagen igen.
För att få annat att tänka på tänker jag ägna åtminstone 3-4 dagar i veckan åt att träna, vilket är både skönt och hälsosamt för sinnet.
Just nu skulle jag faktiskt vilja gå ut på krogen med en hel hög folk och bara ha trevligt, men det blir nog inte förrän nästa vecka nån gång. Inte kul att leva på existensminimum, men det är ju bara runt 1 år kvar, tills efter utbildningen, då kommer jag få en så hög lön så jag förmodligen kommer skutta av lycka när lönepapperet dimper i brevinkastet :)
Men det är ju ett tag kvar tills dess, så om det är någon eller några som ska ut nån kväll är det bara att höra av sig!
7 dagar kvar till kockskolan!
Prolog.
Tänkte att jag skulle skriva lite förord, eller "prolog" som det kallas inom romanförfattning, som kommer handla om mina tankar och funderingar inför att börja plugga. Kommer även ha en sammanhängande del där jag skriver om utbildningen, och efteråt kommer jag skriva slutord, såkallad "epilog" om hur det har varit, och vad som planeras framöver.
Känns jävligt skönt att må bra, känner faktiskt för att blogga numera, blev så less över att i stort sett allt jag skrev tidigare var negativt laddat.
Nu blir det till största delen positivt, men precis som Rix Morronzoo så tänker jag hissa och dissa den här gången.
Jag vill hissa min familj och mina vänner för att ni finns där när jag behöver er, ni gör livet värt att leva :)
Och så vill jag dissa att de flesta av mina vänner blir osams med varandra, spelar visst ingen roll hur nära de stod. Men av någon anledning har jag kvar alla mina vänner.
Är jag verkligen en så underbar person att ni verkligen inte vill förlora mig? Isåfall känns det jättebra!
Önskar verkligen att jag hade en riktig inkomst så jag hade råd att hitta på något nångång, men efter utbildningen vore det jävligt illa om ingen vill anställa mig =P
Jag får ofta frågan om jag har träffat någon flickvän. Än så länge går det inget vidare, men å andra sidan vill jag inte kasta mig in i något heller. Sen så tror jag att jag har fel karaktärsdrag, jag är bara snäll, inte snygg. Tyvärr är det raka motsatsen till vad tjejer väljer i slutändan. Fast jag har sett några exempel på kvinnor som blivit brända för många gånger för att de valt någon som visat sig vara ett riktigt svin, så chansen finns ju! :)
Nej fan, nu är det läggdags, måste försöka få till sömnen nån gång, kan ju inte komma till skolan o va svintrött xD
Bara 13 dagar kvar!
Ha det bra med er!
Känns jävligt skönt att må bra, känner faktiskt för att blogga numera, blev så less över att i stort sett allt jag skrev tidigare var negativt laddat.
Nu blir det till största delen positivt, men precis som Rix Morronzoo så tänker jag hissa och dissa den här gången.
Jag vill hissa min familj och mina vänner för att ni finns där när jag behöver er, ni gör livet värt att leva :)
Och så vill jag dissa att de flesta av mina vänner blir osams med varandra, spelar visst ingen roll hur nära de stod. Men av någon anledning har jag kvar alla mina vänner.
Är jag verkligen en så underbar person att ni verkligen inte vill förlora mig? Isåfall känns det jättebra!
Önskar verkligen att jag hade en riktig inkomst så jag hade råd att hitta på något nångång, men efter utbildningen vore det jävligt illa om ingen vill anställa mig =P
Jag får ofta frågan om jag har träffat någon flickvän. Än så länge går det inget vidare, men å andra sidan vill jag inte kasta mig in i något heller. Sen så tror jag att jag har fel karaktärsdrag, jag är bara snäll, inte snygg. Tyvärr är det raka motsatsen till vad tjejer väljer i slutändan. Fast jag har sett några exempel på kvinnor som blivit brända för många gånger för att de valt någon som visat sig vara ett riktigt svin, så chansen finns ju! :)
Nej fan, nu är det läggdags, måste försöka få till sömnen nån gång, kan ju inte komma till skolan o va svintrött xD
Bara 13 dagar kvar!
Ha det bra med er!
Dags för en uppdatering
Nu är det bara 19 dagar kvar till jag börjar kockutbildning på Lernia, ska bli så roligt. Men jag är lite orolig för proven man får göra under introduktionen, åtminstone matten, kommer bara ihåg det lättaste. Det löser sig nog, jag brukar underskatta mig själv när det gäller sånt där. Livet flyter på som vanligt på Kompassen, eller inte som vanligt egentligen, stämningen har blivit betydligt bättre, vi skrattar och har kul. Bara förra veckan tror jag det var så kände jag inte ens för att gå dit, men nu vill jag nästan inte gå hem :) Har äntligen storstädat lägenheten med hjälp av mamma (tack så mycket!) Måste se till så det inte blir så illa igen, städa minst en gång i veckan, helst två. Och så handlade jag lite saker som fattades eller behövde bytas ut, som sköljmedel, ny diskpropp, ny diskborste och ny tvättsvamp. Tränandet går också hyfsat, fast jag hade ont i ryggen, så det fick bli idag istället. Jag har kommit fram till att allt löser sig, bara man inte ger upp. Ta allt negativt och gör något positivt av det istället, även om det kan vara svårt ibland. Annars slutar man som en bitter människa utan livslust till slut. Det är ungefär så jag tolkar låten Hit me with your best shot. En låt till livet, ungefär som att vad livet än kastar mot en ska man fortsätta gå framåt. Och till sist vill jag skicka en hälsning till Fredrik, min bror. Hade gärna velat träffa dig, men vi kanske ses i himmelen, om det finns en sådan.
